Det är samma sak varje år. Den slår ner som en bomb. Trodde jag skulle slippa den i år, men den verkar bli starkare ju äldre man blir. Vet inte om ni känt av den nån gång. Julklappsångesten. Riktigt dryg är den. Och långvarig. Från ungefär nu fram till julafton.
De senaste åren har min julkappsångest berott på att jag pluggat och haft dåligt med pengar. I alla fall trodde jag att det var det som var orsaken. Men i år, när jag jobbar och tjänar pengar, så kommer den ändå över mig. Och jag inser att det inte beror på att julklappar kostar mycket pengar, utan på att jag inte orkar tänka ut smarta, personliga julklappar till 15 personer. Hade velat ge alla den perfekta julkappen som de blir jätteglada över. Men det brukar bara lyckas med ungefär tre personer. Min julkappsångest verkar alltså handla om prestationsångest.
För att mildra min ångest krävs planering. Listan över vad alla ska få i julklapp har börjat författas och i helgen inleds shoppingen. Målet är att ha alla julklappar klara två veckor innan jul. För sen vill jag julpyssla, laga julskinka och annat trevligt. Detta brukar aldrig funka. Precis som alla andra brukar jag hasta runt dagarna innan jul för att inhandla de perfekta julklapparna. Men man måste ju ha en optimistisk målsättning.
Eventuellt kommer jag att återkomma till detta ämne längre fram. Än så länge är ju inte en enda julklapp inhandlad. Gahh!! En utlandsresa över jul låter annars som den perfekta lösningen på problemet.
