Jag = författare?

Som så många andra bloggare livnär jag en dröm om att en dag skriva en bok. I väntan på att någon förläggare ska komma fram till mig på gatan och erbjuda mig en miljon eller två för att skriva en bok så njuter jag av tillfredsställelsen att bli publicerad varje dag. Här. Funderar ibland på vad det är som gör att jag tycker det är roligt att skriva ner mina tankar för andra att läsa. Ibland ganska personliga tankar. Antar att det är någon form av bekräftelsebehov som blir tillgodosett på detta vis. Och av någon anledning finner jag glädje i att dela med mig av mina tankar.

Men tillbaka till det här med boken. Har ett antal uppslag för framtida litterära storverk. Alla är på något sätt självbiografiska. Inbillar mig att jag har för dålig fantasi för att hitta på något rakt av. Då är det lättare att gräva ur sig själv. Känns som om det finns hur mycket som helst att ta av där. Men för att det ska bli intressant för andra att läsa så gäller det ju att hitta någon röd tråd att hålla berättelsen till. Har några olika trådar på lager. Får se vilken jag kör på den dagen jag bestämmer mig för att ta tag i författardrömmarna på riktig.

(Meningen ovan var tänkt som en cliffhanger... så att ni alla ska känna spänning och nyfikenhet och verkligen se fram emot, och längta efter, den där boken som jag kommer att skriva någon gång i en avlägsen eller nära framtid! Men jag känner själv att den funkar rätt dåligt... riktigt dåligt faktiskt. Så att skriva en spänningsroman kan jag ju genast stryka från listan. Det är uppenbarligen inte min grej.)