Nu måste cykeln lämnas in. På vägen hem idag hoppade kedjan inte en, två eller tre gånger utan FYRA gånger. Suck suck. Det är tillräckligt många gånger för att få iväg mig till cykelverkstaden imorgon.
En lite förvånande grej i hela den här kedjehistorien är följande:
Endast två personer har stannat och erbjudit sig hjälpa mig. Jag menar, där står jag, blond hjälplös tjej, längs vägkanten och mekkar med min kedja. Det borde ju stanna en bil varje gång det händer. Eller? Men två är ju bättre än noll. Och eftersom jag är händig och självständig klarar jag givetvis att få kedjan på plats igen. Jag har tackat så mycket för erbjuden hjälp men fixat det själv. Så det så! Kanske inte så konstigt eftersom jag övat varje dag i snart två veckor nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar