Invasion...

Vi har varit förskonade från problem med vårt hus. Ända sedan vi flyttade in har allt bara flutit på enkelt och smidigt. Lätt och bra. Ingen diskmaskin som pajat, inga ledningar som sprungit läck. Inget. Men igårkväll var det uppenbarligen vår tur.

Satt och kollade på tv när jag hörde ett skrapande ljud från taket. En råtta av gigantiska mått höll på att äta sin väg ner igenom vårt vardagsrumstak. Så lät det. J blev inte riktigt lika skrämd som jag. Och efter en stund blev det tyst. Så vi gick och la oss, men vid halv ett började gigantråttan låta igen. Så J klädde på sig, gick ut och hämtade stegen och sen upp på vinden. Jag låg kvar i sängen och var glad för att det är jag som är tjej och J som är kille (att döda råttor är en manlig syssla. Hell with jämställdheten i det läget).

Låg kvar i den varma sängen och hörde hur J gick i närkamp med råttan. Det lät som om de rullade runt bland isoleringen och slogs. Såg framför mig hur J kom ner från vinden alldeles sönderslagen och blodig efter sin kamp med gigantråttan. Men efter cirka 15 minuter på vinden kom J ner och såg helt vanlig ut, så jag undrade vad som hade hänt. "Ingenting." Han hade bara spekat runt bland isoleringen utan att hitta råttan. Och enligt J var det ingen råtta, utan en liten mus som gjort en små musgångar i isoleringen på vinden.

Råtta eller mus. Spelar ingen roll. Vill inte ha någon av dem på vinden. Så nu får Anticimex komma och rigga fällor.