Me = ögontjänare

Kommer ni ihåg när man var liten. När man busade bakom ryggen på mamma och pappa, men var världens ängel när de tittade på. Man var en ögontjänare. Det är jag lite fortfarande. Inte när det gäller mamma och pappa och bus. Nej, på jobbet. Min chef och kollega är iväg på möte. Själv på kontoret. Vad gör jag? Skriver blogg och surfar på nätet. Det hade jag inte gjort om de var här. Och om ni vart uppmärksamma kan ni notera att jag oftast skriver mina inlägg på denna blogg tidigt på morgonen. Innan mina kollegor kommit. Vill ju inte bli påkommen med att göra något icke arbetsrelaterat. I'm a ögontjänare. Fan. Illa! Inte stolt över det alls. Ska genast sluta.