Men inte igen...

Det snöar. Igen. Hade ju hoppats på en snabb resa till våren utan att passera gå. Men det verkar som om vädergudarna ville gå hela varvet. Igen. Snö idag. Slask imorgon. Jaja, det blir ju iallafall lite ljusare och finare ute.

Igår...

... var jag på bio med min kära kompis Frida. Såg "Varannan Vecka". Riktigt bra. Riktigt rolig. Bröderna Herngren är rätt snygga. Frida ska för övrigt ha en bebis snart. Eller ja, i sommar.

Onsdag idag. Japp.

Har fått kliiga utslag på magen.Why? För att jag käkat lax fyra dagar på rad. Min kropp klarar inte av sådana överdoser av lax. Ska komma ihåg det nu. Trodde bara det var torsk, men nej. Även lax alltså.

Om...

... det var vår skulle jag bränna min vinterjacka och köpa nya fina fräscha vårskor.

... jag hade massa semesterdagar att ta ut skulle jag boka en restresa till solen omgående!

... jag vann pris som årets nykomling skulle jag aldrig hålla ett så tråkigt tacktal som Emma Green gjorde igår.

... jag fortfarande pluggade hade jag antagligen gått en långpromenad runt Växjö-sjön just nu.

Om. Om. Om.

Nu är det ju inte så.

Vår, snälla!!

Nu var det verkligen en evighet sedan jag såg solen! Jag vill ha vår! Sol!!

Granen är utslängd, tomtarna borta. Det som återstår är en lång transportsträcka innan det ljusnar och livet börjar igen. Januari är misär. Februari också. I mars är längtan nästan outhärdlig men man ser ändå ljuset i tunneln. I april någon gång. Då. Då blir jag eurforisk! Vår. Sol! Finns inget bättre.

Det enda jag kan göra nu är att leva på hoppet och längta. Och försöka undvika depression.

Hajar

Har nämnt att jag försökt mig på en karriär som pokerproffs. Har glömt berätta att jag överväger att lägga ner det försöket. Orsaken? Förra veckan hade jag och min kära sambo en liten pokerturnering hemma hos oss. 12 deltagare. Visste inte riktigt vilka alla var. De jag inte kände visade sig vara värsta pokerhajarna. Spelade i ett tempo som var helt över mitt huvud. Nästa vecka är det dags för nästa turnering. Med lite andra människor då. Hoppas de inte är lika vassa. Måste öva lite innan dess också tror jag... Skam den som ger sig...

Cykel + is = dålig kombination

Trots att det är snö och halt ute så envisas jag med att cykla. Tycker det är så drygt att gå. Mindre smart visade det sig idag när jag cyklade omkull på väg till bussen. Det jag trodde var enbart vatten på vägen visade sig vara is med vatten ovanpå. Helt plötsligt var cykeln under mig borta och jag gled längs marken. Tur att jag hade cykelhjälm! Det hela gjorde inte direkt ont. Kände mig bara lite mörbultad så jag gick direkt till bussen och åkte hit till jobbet. Bättre hade nog vart att gå hem istället och byta kläder, för nu sitter jag här i mina blöta och smutsiga jeans. Tyckte inte de verkade såå blöta när jag reste mig upp. Men det var de tydligen. Är huvudet dumt får kroppen lida, eller hur är det nu?

Tysssst

Om jag fick bestämma skulle man tillämpa samma princip ombord på bussar som på biblioteket. Tystnadsprincipen alltså. Det borde vara förbjudet att skratta högt och ljudligt konstant i en halvtimme ombord på en buss innan klockan blivit åtta på morgonen. Funderade allvarligt på att drämma min cykelhjälm i skallen på den dryga tjejen som skrattade hela vägen till grannstaden och förstörde min sovstund.

Så, då har jag fått det ur mig. Nu ska jag ta tag i dagens "att göra"-lista. Det är verkligen bra med "att göra"-listor. Hade inte klarat mig utan. Min lista på jobbet sträcker sig fram till maj. Den är ganska lång alltså. Snart börjar det dock bli dags att göra ett tillägg på den privata att göra-listan. Söka jobb! Igen. Underbart är kort. Likaså min projektanställning. I februari måste ansökningarna börja författas igen.

Det kommer ordna sig, det gör det alltid.

Osugen

Tillbaka på jobbet då. Inte alls sugen på att jobba. Har vant mig vid att vara ledig och slappa och få sova länge. Just på grund av min osugenhet att jobba idag så har jag sovit apdåligt inatt. Knappt ingenting. Så jag känner mig inte så pigg heller. Längtar hem till lägenheten och vår julgran. Japp, den är fortfarande kvar. Luktar ju så gott.

Nähä, möte nu då. Säkert lika effektivt som vanligt. Not.

Grattis

Till världens bästa mamma som fyller år idag!

Bästa festen

Årets bästa fest ägde rum i Växjö den 6 januari. Närvarande var världens bästa kompisar. Man kan alltid lita på att det blir dansa av när man umgås med dem. Hur kul som helst.

Igen. Snart!

What's new 2006?

Har invigt min cykelhjälm som jag fick i julklapp. Känns duktigt att använda cykelhjälm. Men ser nog hyfsat fånig ut med såväl mössa som cykelhjälm på mig. Det är ju vinter. Kallt!

Har tagit första steget i min karriär som pokerproffs. Spelade på nätet för första gången igår. Men det var inte lika kul som att spela live. Så får se om jag orkar lägga ner så mycket tid på den karriären.

Slog i huvudet i köksskåpet på nyårsafton (obs, på dagen). Har numera ett jack i skallen. Som tur var började det inte blöda. Då hade jag svimmat.

Börjar få koll på min kollega och chef. Vet numera att cirka 20 procent av allt hon ber mig att göra kan jag skita i, för två dagar senare har hon ångrat sig och tycker inte alls att det är en bra idé längre.

I år är året då jag fyller 25! Gahhh....

Snart ska jag börja betala tillbaka mitt studielån till CSN. Damn. Kunde en gång en rolig sång om CSN. Har tyvärr glömt texten.

Gott nytt år!

Hoppas ni alla haft en trevlig avslutning på det gångna året och en bra inledning på det nya.

Sammanfattning. Konklusion.

Idag är nästsista dagen på 2005. Snart dags för ett nytt år. Nytt liv. Nya mål. Nya upplevelser.

Hur har det varit då? Det här året? Usch, jag vet inte. Eller jo. Det har varit många avslut som följts av några nystarter. Eller nystarter som följts av avslut. Det är ett bättre sätt att se på saken. Året inleddes med att jag sa hej då till flera kära kompisar som gav sig av för att söka lyckan på ny mark. Saknaden efter dem blev inte riktigt så stor som jag först befarat. Istället fann jag nya kära vänner som gjorde den sista studietiden till en oförglömlig och grymt rolig tid. Tack! Det är en av de bästa sakerna med detta året. Alla nya vänner. Både här och där.

Sen var det slut då. Tre års studier. I juni firade vi och sa adjö. Hej då. Igen. Vemodigt. Sorligt. Men samtidigt spännande. Vad skulle komma därnäst? Och det är ungefär där som denna blogg startade. Som en sorts början på mitt nya liv. Mitt nya liv. Som på så många sätt är annolunda än det jag levde förut. Samtidigt som det inte alls är nytt. Det har väl egentligen bara rullat på. Och inte i någon negativ bemärkelse. Tvärtom. Och jag är densamma som jag alltid varit. Tror jag. Visst, lite visare och klokare. Men det är ju egentligen bara tid.

Nyårslöfte.

Har egentligen aldrig trott på det där. Tycker det är bättre att ge sig själv löften när så krävs. Men visst, det är ju en fin tanke. Att lova sig själv någonting inför det nya året. Lova sig att på något sätt bli bättre. Ok. Jag lovar att jag ska bli en bättre människa. Känns som ett rimligt nyårslöfte. Det innefattar så mycket att jag inte kan undvika att uppfylla det på ett eller annat sätt. Förhoppningsvis på många sätt.

Myspys men inte så effektiv

Idag har jag jobbat hemma. Sjukt effektiv. Nej, inte riktigt. Men har iallfall gjort lite nytta. Till exempel vart social och haft långlunch med några kompisar. Det är ju faktiskt mellandagarna nu. Tror inte det finns någon som jobbar så himla ambitiöst just nu. Och så tar det ju en dag att värma upp efter fem dagars ledighet. Så idag har jag värmt upp och imorgon ska jag vara mer effektiv. Dock även hemma imorgon. Ska ju tydligen bli snöstorm så jag sitter hellre hemma i min lugna vrå och luktar på granen och njuter av vårt julfina hem.

Det dumma med att jobba hemma är dock att man lätt äter mer än vad man skulle gjort på jobbet. Idag har jag till exempel ätit upp alla de äckliga mörka chokladbitarna i Alladin-asken. Till och med dom med körsbär i. Jag spottade dock ut körsbären, för dom är ju bara för äckliga. Eller mindre goda som min kära mor hade sagt. Nu återstår bara chokladbitarna med marsipan i. Så lågt ska jag dock inte sjunka. Inte idag iallfall... Ska gå och träna istället. Måste ju komma i form till min kroppsmätning (japp, fick det jag önskade mig i julklapp. Till och med en eltandborste och boken av Karin Alvtegen. Fick även saker jag inte önskat mig. Såsom en cykelhjälm. Mamma och pappa kan man alltid lita på. Så nu ska jag bli en säker cyklist, redo att cykla omkull på stadens snöfyllda gator, peppar peppar).

Ok, gymet då.

Kul jul

Vad det är mysigt med julen! Har bara haft det jättemysigt och nice hela helgen. Umgåtts med familjen och träffat kompisar. Såå roligt! Hade velat ha fler helger som julen. Även käkat massa god mat och för mycket godis. Precis som det ska vara med andra ord. Och det kom ju till och med snö till slut. Byggde snölykta utanför köksföntret häromkvällen. Kan det bli bättre?

Igår hade vi pokersittning här hemma. Otroligt trevligt! Speciellt med tanke på att jag vann. Moahaha!

God jul!

Igår inhandlades julgranen. Och det var ungefär lika svårt som alla andra år. Vi tog den minst fula. Men av någon skum anledning lyckas vi alltid köpa granar som dricker dåligt med vatten, så även denna. Det brukar sluta med att den barrar riktigt tidigt och att jag helst vill slänga ut den innan nyår. Men när gårdagens inköpta julgran väl fick lite lampor på sig så blev den riktigt fin, som alla andra julgranar. Det är ju pyntet som gör det.

Idag sker sista arbetsdagen på ett tag... eller iallafall fem dagar. Ska bli såå skönt med lite julledighet.

Så

God Jul på er!

Hjärndöd

Jag är siffer-analfabet. Allvarligt! Jag börjar faktiskt tro det. Jag har inte alltid varit det. Kunde räkna värsta komplicerade ekvationerna på gymnasiet och fick faktiskt en fyra i matte (vilket idag ter sig som en fullständig omöjligthet... men sant). Men sen dess har det bara gått utför. Så fort jag ställs inför någon form av matematiskt problem så blir jag helt blank i skallen och jag kan inte formulera en enda tanke. Förutom: PANIK! Blir så jäkla stressad av siffror.

Anledningen till denna utläggning är att igår skulle jag räkna ut hur mycket ett antal hotellrum kostade exklusive moms. Moms = 25 procent. Trodde jag! Men det är ju tydligen olika moms på olika saker. No shit Sherlock! Räknade således helt fel. När min kollega (siffergeni för övrigt) sedan skulle berätta hur man skulle räkna blev det kortslutning i min hjärna. Orkar inte dra resten av historien men jag satt som en tom fiskmås i cirkus 30 minuter innan poletten trillade ner. Inte så snabb när det gäller siffror alltså. Så jäkla drygt att vara sifferanalfabet.

What's new?

Har genomgått en radikal förändring. Pampadadam.... Nej, har inte färgat håret mörkt. Men har vart lite modig iallafall. Har klippt lugg! En ny Stina har sett dagens ljus. Och har inte ångrat mig ännu. Ovanligt för att vara jag... brukar alltid lacka ur efter att jag vart hos frisören och ångra mig eller iallfall inte vara helt nöjd. Men nu är jag helnöjd. Så blond med lugg nu då. Yepp.

Snart snart

En vecka till jul alltså. Och fredag idag. Ja, det var väl ungefär det.

Smärta

Var på ett två timmar långt special-lucia-cykelpass igår. Tänkte att det kunde vara en kul grej. Och det var det. Också. Men framförallt var det riktigt smärtsamt att sitta på en spinningcykel i två timmar. Ajaj... min stackars rumpa. Var hyfsat nöjd efteråt. Men är fortfarande rätt seg.

Fick se ett luciatåg live igår faktiskt. Stans lucia med tärnor var här på jobbet och sjöng. Trevligt trevligt! Dom verkade också rätt sega dock. Tänk att sjunga samma sånger femtielva gånger under en hel dag. Tråkigt! Men trevligt för oss...

Under kontroll

Har blivit av med min julklappsångest! Så skönt! Botemedlet?! Har handlat alla utom två. Så jag är nästan klar. Och på lördag ska jag bli helt färdig. Det är planen.

Istället för julklappsångest har jag nu fått riktig julkänsla istället. Precis som det ska vara med andra ord.

Over and out

Nu är det hemgång! Fredagsmys väntar. Trevlig helg!

Stressad?

Massagen var skön med smärtsam. Mindre upplyftande var att jag var mer spänd och hade fler muskelknutor än när jag var där för tre månader sedan. Inge bra. Hela min rumpa var som en stor enda knuta. Enligt kinesisk teori sätter sig stress i rumpan. Jag är alltså väldigt stressad om man ska tro på kineserna. Och det kan nog stämma. Sen beror det ju på vad man menar det stress. Det är inte så att jag känner mig väldigt stressad för någon specifik sak. Däremot är mitt liv lite annorlunda nu än för tre månader sedan. Och något som gör mig stressad är att tiden går så fort. Kanske ni har uppmärksammat i tidigare inlägg... ;) Men allvarligt! Det är inte kul. Nyss var det söndag kväll och nu är det fredag igen.

Mmmmm....

I eftermiddag ska jag på massage. Helkroppsmassage i en timme. Ska bli sååå skönt!! Längtar...

Funderar allvarligt på att bli brunett. Tror att jag skulle passa bra i det. Synd bara att jag är världens fegis nät det gäller hårförändringar. Men någon gång ska man ju även överraska sig själv. Det bästa hade dock vart om jag kunde prova en peruk i önskad färg innan jag genomför det hela. Just to make sure...

Lite negativ kanske...

... och kritisk. I know. Låter antagligen som en sur bitch på denna blogg. Men den är ju en så bra kanal att liksom ge utlopp för sina agressioner. Så att jag kan vara trevlig och vänlig mot folk i min omgivning och slippa förpesta deras vardag med mina negativa tankar. Är inte så här negativ egentligen. Men på något sätt är det roligare att klaga än att skriva om positiva saker... Eller?! Iallafall just idag... eller denna veckan rättare sagt.

Ytterligare en sak att klaga på kommer därför här.... Datorer!! MEKK!! Min har strulat sen jag började här. Igår fick jag inte en vettig sak gjord för att den bestämde sig för att lägga av. Jag och kollegan åkte till Mairo istället. Vilket ställe. Hade kunnat handla mig fattig där! Men idag funkar dator lite igen så idag ska jag vara sjukt effektiv. Ciao!

Så mörkt

Tycker inte om vintern. Alls. Det är ju så himla mörkt hela tiden. Nu är klockan 8.2o och det är fortfarande helt svart ute. 2 mil tjocka moln gör ju inte dagarna ljusare heller. Men många tycker att denna tiden är mysig. På jobbet till exempel. Här envisas folk med att göra det ÄNNU mörkare genom att släcka lamporna i lunchrummet och istället tända några futtiga små ljus. Myyysigt säger dom. Tycker inte jag. Behöver ju inte göra oss tröttare än vad vi är. Ge oss lite ljus i lunchrummet så att vi kan se vad vi äter och inte somna innan eftermiddagen ens har börjat.

Uppdrag julklappshandling

I helgen inleddes julklappsinhandlingen. Jag och sambon trängdes på stan med alla andra julklappsinhandlare. Var helt slut redan efter den första affären. Vi hann reka julklappsmarknaden samt inhandla fyra stycken julklappar. Helt ok. Så nästa helg borde vi kunna hinna med resten. Nu har vi ju pejl på läget.

Och måndag. Fyy!! Ruggigt och grått. Sovmorgon och en film hemma i soffan hade vart mest rättvist.

Me = ögontjänare

Kommer ni ihåg när man var liten. När man busade bakom ryggen på mamma och pappa, men var världens ängel när de tittade på. Man var en ögontjänare. Det är jag lite fortfarande. Inte när det gäller mamma och pappa och bus. Nej, på jobbet. Min chef och kollega är iväg på möte. Själv på kontoret. Vad gör jag? Skriver blogg och surfar på nätet. Det hade jag inte gjort om de var här. Och om ni vart uppmärksamma kan ni notera att jag oftast skriver mina inlägg på denna blogg tidigt på morgonen. Innan mina kollegor kommit. Vill ju inte bli påkommen med att göra något icke arbetsrelaterat. I'm a ögontjänare. Fan. Illa! Inte stolt över det alls. Ska genast sluta.

Vill hem + önskelista

Jaha... jag var ju inte den mest effektive arbetstagaren idag direkt. Har knappt inte gjort nånting hittills idag. Det är ju fredag. Vill hem till min nystädade lägenhet och mysa med tända ljus. En långpromenad i dagsljus hade inte heller vart fel. Det får det nog bli imorgon bitti istället. Innan julklappsinhandlingen ska inledas på stan.

Stina önskar sig en eltandborste i julklapp. Och en kroppsmätning på sats. Japp, that't it. Eller nej, vill ha en bok av Karin Alvtegen också.

Vart tog mitt liv vägen?

Fredag. Igen. Först på jobbet. Igen. Trots att jag har längst till jobbet (får åka buss en hel halvtimme medan mina kollegor mer eller mindre rullar ner för backen och sen är de här) är jag alltid först på jobbet. Idag gick jag från bussen och hit. Tog 13 minuter. Att cykla tar typ 3,5 minut. Ska aldrig mer gå. Förlorar ju massor av värdefull tid på det.

Kan inte riktigt förstå vart mitt liv har tagit vägen... Veckorna springer förbi i turbofart och sen är det helg, sen är det måndag igen och helt plötsligt fredag. Vet att jag tjatar om detta men jag kan inte riktigt förstå och acceptera att tiden går så jäkla fort. Känns inte som jag hinner med. Ska det verkligen vara så här? I så fall vet jag inte om jag vill vara med. Känns skönt att detta bara är en projektanställning till sista maj. Sen är jag ju fri att göra vad jag vill igen. Ska börja med en lååång ledighet. Det bästa hade varit att gå på a-kassa hela sommaren, slappa och bara njuta av livet och sen få ett bra jobb i september igen. Sounds like a plan, no? Japp, så får det bli.

Trevlig helg på er!