Ok, nu ser den ut ungefär som innan iallafall. Vilket mekk! Ska bli datahacker i mitt nästa liv.

Tips

Börja aldrig mekka med att ändra inställningarna för din blogg om du inte vet vad du pysslar med!

Nu ser den ju helt ful ut. Och alla mina länkar försvann! Damn!

Helt fel ute

Läste precis Ebbas lista över vad som är rätt och fel i höst. Tydligen kommer jag vara helt ute med mina nyinköpta, ännu icke använda, svarta boots. Skräll! Lyckas aldrig anamma trender i tid. Eller också kan man ju bara köpa de kläder, skor och väskor som man gillar och trivs i. Våga vägra Ebbas lista!

Lack of zzzzzz...

Ungefär hur trött som helst idag. Kunde inte slita mig från Paradise Hotel igår utan var tvungen att se klart det. Och när jag sen gick och la mig så bestämde sig våra grannar för att börja flytta. Riktigt härligt eftersom vårt sovrum ligger vägg i vägg med trapphuset. När dom väl hade slutat flytta var kl 24 och då blev jag jättehungrig och fick jätteont i huvudet. Så då var jag tvungen att gå upp och äta. Somnade väl framåt ett och vaknade kl fem och kunde inte somna om. Kl sex var det dags att stiga upp. Jobbigt! Det är verkligen synd om mig idag.

Inte lika religiös idag

Haha! Det jag skrev igår låter verkligen helt vrickat. Men jag var verkligen supertaggad efter mötet och otroligt inspirerad. Det hade nog den tänkta effekten på mig.

Drömde skitkonstigt inatt. Blev misshandlad av nån jäkla brud... strange! Var jätteskraj.

Idag ska jag äta lunch med en gammal jobbarkompis som jag inte träffat på jättelänge. Nice. Är sämst på att hålla kontakt med folk, speciellt när man kanske inte varit supertajta. Det är så lätt att man säger att man ska ses och man ska gå ut och gå ihop och man ska träffas och fika. Men sen blir det aldrig av. Träffade på jobbarkompisen på väg hem från jobbet häromnatten. Hon hade sin sambo med sig och det var han som fick oss att bestämma en tid och en plats redan då. Bra gjort! Annars hade det blivit som vanligt: "Vi får höras av".

Revolution!

Jag har precis varit på ett religiöst väckelsemöte. Och det var skithäftigt! Han som talade var verkligen en otroligt bra retor. Stand-up comedyartist/präst/massa annat. Platsen för detta religiösa väckelsemöte var en gymnastiksal som var inredd som ett vardagsrum med massa fina mattor och snygga soffor. Det var lite som på bio också, för det serverades popcorn i strutar. Och så var det lite som en fotbollsmatch, för det serverades bullens korv med bröd. Alla som var där, cirka 200 pers, fick sitta på golvet och lyssna på den skicklige talaren.

Om det hade funnits en religion som hette Vodafone hade jag vart en trogen anhängare... För det var Vodafone som hade anordnat detta religiösa väckelsemöte. Talaren (min högste chef) talade om en ny världsordning (organisation) och om revolution. Och jag vill verkligen vara med om revolutionen. Det lät så himla häftigt! Men nu ska ju jag sluta...

Det är konstigt hur man kan bli så fäst vid ett företag, en organisation och arbetsgivare. Jag är verkligen Vodafone:are i mitt hjärta. Även om ni som känner mig vet att jag talar skit om företaget ibland så är jag det ändå trogen i mitt hjärta. Detta låter ju skitfånigt nu, I know! Men om ni inte själva har arbetat i en så häftig organisation som V så kan inte förstå. Den är snabb, föränderlig, nytänkande, spännande och cool. Det är sant!

Jag tycker inte såhär varje dag. Men efter kvällens väckelsemöte känner jag att jag verkligen bekänner mig till organisationens vision, och jag hade verkligen velat vara med och göra den till verklighet.

Tyvärr är jag bara en liten skiten kundservice-medarbetare. Visserligen en grymt duktig sådan och jag passar verkligen in i organisationen. Men jag har en önskan om att klättra högre upp i hierarkin och delta i de riktigt spännande och revolutionerande grejerna. Och så länge jag sitter där jag gör så verkar ingen se mig. Har kanske inte ropat tillräckligt högt att: Här är jag! Jag kan & jag vill!! Vill vara med och skapa revolution!

Damn! Det hade vart så kul.

Perfekt

Idag är min favoritdag.
Tog en morgonpromenad innan jobbet.
Gick runt Saltö och Dragsö.
Morgondimmorna hade precis lättat och solen värmde sådär alldelles lagom mycket.
Havet låg stilla och det doftade lite höst ute.
Ångrade att jag inte hade tagit med mig badkläder på min promenad.
Ville så gärna bada!
Mitt i sommaren kan mitt badbehov vara ganska litet.
Men fram i augusti och september inser jag alltid att jag badat för lite och att jag vill simma i det kalla vattnet ytterligare några gånger.
Och när det är perfekta dagar som denna blir längtan stor.

Vill man veta det, egentligen?

Är du nyfiken på när du ska dö? Nej, inte jag heller. Men om du mot all förmodan vill veta så finns här ett test som räknar ut hur många sekunder (!) du har kvar att leva. Säkert väldigt tillförlitligt!

Trots att jag inte ville veta så gjorde jag ändå testet. Undrar vad det betyder?! Skulle iaf leva i

1 735 548 094 sekunder till. Kan nån räkna ut hur många år det är? Eller nej förresten, jag vill inte veta.

Onödigt vetande om mig

Fick ett mail av en kompis där man skulle svara på lite grejjer. Gör det här.

- Vad är klockan? 16.22
- Smeknamn: inget som är allmänt vedertaget.
- Piercings: Öronen... sedan i maj i år! Det bästa jag gjort. Är helt såld på alla fina öronprydnader som finns. Köpte nya fina igår. Bruna som matchar min nya bruna kjol :)
- Ögonfärg: Blå
- Födelseplats: BB i Karlskrona
- Favoritmat: Gillar mycket. Men varmrökt lax är en favvo.
- Någonsin tapetserat något med toalettpapper? Ehh.. nej.
- Älskat någon så mycket att du börjat gråta? Ja. Kan man älska på något annat sätt?
- Varit med i en bilolycka? Blev påkörd av en bil en gång när jag skulle cykla över ett övergångsställe. Mycket traumatisk upplevelse.
- Krutonger eller Baconbitar? Uhh... båda!
- Favoritdag på veckan: Söndagar. Under förutsättningen att jag är ledig och får ha mysig söndagskväll med sambon i soffan. Popcorn och någon bra film är då ett måste.
- Favoritrestaurang: Om man ska se till vilken jag besöker oftast så blir det Nivå i Karlskrona. Annars är Koh Phangang i Sthlm en favorit.

- Favoritblomma: Kan inte välja.
- Favoritsport att titta på: All sport där svenskar deltar. Och då menar jag inte typ elitserien i hockey utan mer fotbolls-VM och sånt.
- Favoritdrink: Grasshopper. Me like!
- Favoritglass: Spansk chokladglass! Åhh vad jag saknar den.
- Disney eller Warner Bros: Disney
- Favoritsnabbmats-restaurang: Michels i K-na.
- Vilken färg har din sovrumstapet? Gul.
- Hur många gånger kuggade du på teoriprovet? 0
- Vilken affär hade du valt att övertrassera ditt kreditkort i? Kompaniet eller på Stradivarius i Spanien

- Vad gör du oftast när du är uttråkad: Antagligen ingenting. Att göra ingenting är ganska tråkigt.
- När går du och lägger dig? Varierar. Men cirkus kl 11.
- TV-program: OC
- Senaste person du gick ut och åt middag med: Sambon, min bror och hans sambo.

- Ford eller Chevrolet? Volvo eller Audi. Provkörde en Volvo S60 igår. Mycket trevligt!

- Vad lyssnar du på just nu? SR:s webbradio. Vilken otroligt bra uppfinning!
- Favoritfärg? Just nu är det brunt. Men det varierar efter säsong och mode. Lättpåverkad som man är...
- Hav eller flod? Vad är det för fråga. Hav så klart!
- Hur många tatueringar har du? Ingen
- Har du någon gång kört slut på bensinen? Nej, så orutinerad har jag aldrig varit.

- Katter eller hundar? båda, så länge det är kattungar eller hundvalpar. Har lite svårt för fullvuxna djur.
- Vad gör du nu? Sitter på jobbet och väntar på att klockan ska bli 17 så att jag får ta lunchpaus och äta mina medhavda vårrullar med ris till.

Tröttare än tröttast

Igår hade Renée 25-årskalas! En riktigt lyckad fest med massa god mat och trevliga människor. Det är därför sådär kul att jobba idag, 12-22. Vill redan gå hem. Det är ju underbart väder ute. Vill njuta av sensommarvindarna.

Igår satt mamma och jag ute i solen en lång stund och det var så skönt! Riktig sommarvärme. Lovely!

TV-tips i repris

Spana in min kompis Emelie som är med i Vodafone-reklamen som går på tv nu. Hon är den mörka skönheten med jättefin lugg.

I wanna go home!

Är redan aptrött. Vill hem till min soffa och min kärlek.

Istället lyssnar jag på Mando Diao - Down in the past på P3 Star. Och ibland gör jag det jag ska.

Lägenhetsjakten fortsätter

Fortsätter skriva trots dålig respons. Inbillar mig att det ändå finns någon som är lite intresserad av mig, mitt liv och mina tankar.

Idag kollade vi in en lägenhet igen. En 3:a på 90 kvm, takvåning, havsutsikt, gammalt fint hus. Ja, visst låter det kanon på pappret. Men den var rätt trist. Det var små fönster i alkover så det kom inte in så mycket ljus. Köket var trist och badrummet med. Det enda positiva var att den var större än den vi har idag. Plus att huset hade innegård med gräsmattor och utemöbler. Dock inget äppelträd... eller sandlåda. Varför jag nu så prompt vill ha en sandlåda. Inga barn på g och det är inte så att jag skulle leka i den själv.

Härligt fredagsnöje

Ska jobba till 24 ikväll. Ingen hit direkt! Gud vad jag längtar till jag börjar mitt nya jobb. No more helger och kvällar! No more nyårsafton! Men det kommer nog bli en omställning att bara jobba dagtid hela tiden. Är ju van vid oregelbundna arbetstider och tycker att det är helt okej för det mesta. Men det är ju aldrig fel att vara ledig de tider då alla andra är det!

På tal om jobb så hade jag ett trevligt samtal men min nuvarande chef igår. Hon berättade vad hon hade sagt om mig när hon blev uppringd av det nya jobbet. Nice! Visste inte att hon tyckte att jag var SÅ bra och duktig. Hon skulle bara veta hur bra och duktig jag HADE kunnat vara om jag inte hade suttit och läst bloggar och annat intressant hälften av tiden. Well, får ju passa på nu innan jag börjar på det nya stället. Då lär det ju inte funka att hålla på så här.

Tänk om...

Har inte pratat mer med projektledaren för det nya jobbet. Hon sa att dom skulle skicka ärendet vidare till personalavdelningen, då de tar det slutliga beslutet vid nyanställning, sätter lönen osv. Men det skulle inte vara några problem utan det skulle bara ta några dagar. Fantasifull som jag är börjar jag dock fundera. Tänk om dom helt plötsligt inför anställningsstopp för hela organisationen. Då får ju inte jag det där jobbet. Trots att dom sagt att dom vill ha mig. Vilken osis det skulle vara! Men eftersom jag haft sån tur nu när jag fick jobbet skulle det inte vara helt osannolikt om jag även drabbades av min beskärda del av otur.

/Helt neurotisk

Back in business

Så var man här igen. Har varit ledig sen i torsdags förra veckan. Trodde det skulle kännas kul att vara tillbaka igen då. Men nu när jag vet att jag snart ska sluta känns allt jobbigt här. Alla kunder hittills idag har varit skitjobbiga... så himla tjatiga och dryga. Eller är det bara jag som har för lite tålamod? Ja, troligen. Ska försöka skärpa mig. Annars lär det bli en jäkligt lång och jobbig sista månad.

Min favvo-blogg just nu: Tusen timmar utan. Ledsam, men bra.

Glädjeyra

Jag fick det! Jag fick jobbet! Är såå himla glad. Dom ringde igår och sa att dom hade valt mig. Helt galet! Var tvungen att ringa jobbet på en gång och fråga när jag får sluta. Då visade det sig att dom har två månaders uppsägningstid. Trodde bara det var en. Men min chef sa att hon kunde vara snäll och släppa mig till den 21/10. Tyckte dom kunde låtit mig sluta lite tidigare... men men.

Gjorde glädjehopp i köket, klappade händerna och skrek (såg antagligen idiotisk ut, lite som dom i Idol som får veta att dom går vidare i tävlingen). Blev som sagt riktigt glad! Firade med att gå på spinning på Sats med mamma. Sen gick kärleken och jag ut och drack god drink. Sen spöade jag honom och tre andra killar i poker. En kalasdag med andra ord!

Och idag har jag gjort ingenting mer eller mindre. Köpt en ny kjol! Tyckte jag var värd det. Sen har jag pratat med hon som är projektledare på jobbet där jag ska börja. Hon hade kollat upp mina referenser idag, för att se så jag inte hade några skelett i garderoben. Som tur väl var sa alla snälla saker om mig! Puh!

Tänk, ett riktigt jobb! Med en riktig lön! Haha... Lovely!

Väntan...

Nu har dom intervjuat alla tre som var aktuella för jobbet som biträdande projektledare. Sista intervjun var i fredags... Så nu väntar jag. Och väntar!

Måndag igen

Tiden går så fort! Veckorna bara springer förbi och jag får ingenting vettigt gjort. Söker inga jobb, pluggar för lite och har fortfarande inte kört iväg kassarna med gamla kläder till Röda Korset. Det gör ju inte saken bättre att solen skiner hela tiden heller... Längtar faktiskt efter regn och rusk så att jag kan ta tag i saker och ting. Nu vill jag ju bara vara ute hela tiden och njuta av den härliga höstluften.

Inte helt perfekt

Alla fönster + balkongen vätte faktiskt mot en innegård med sandlåda, gräsmattor och utemöbler... men äppelträd saknades. Så därför blir det inte den lägenheten! Givetvis beror det på en massa andra saker också. Som att köksbänken byggdes för superkorta människor, garderoberna i hallen var sunkiga... och lite andra saker som jag inte kan definiera. Men den hade klädkammare! Klädkammare! Alla tjejers dröm. Jag ser framför mig en klädkammare stor som ett mindre rum med hyllor och korgar och skåp i enhetlig stil och stora speglar. Och hyllor där man kan ställa alla sin skor, sandaler och stövlar på rad. Blir helt lyrisk bara jag tänker på det. Ja, någon dag ska jag en sådan klädkammare!

Efter lägenhetskollen gick jag på första pump-passet sen i maj. Ajaj!! Det värker redan i hela kroppen och värre lär det bli. Ska aldrig mer göra ett uppehåll i tre månader. Det är inte värt smärtan.

Lägenhetsjakt

Imorgon ska jag och min sambo kolla på ny lägenhet. En 3:a med balkong. Håller tummarna för att den är jättefin och att alla fönster vätter in mot en innegård med äppelträd, sandlåda, utemöbler och gräsmattor. För så har vi det idag. And I want nothing less. Har bott i vår nuvarande lägenhet i fem år och trivts hur bra som helst. Så för att vi ska flytta måste det vara en riktigt bra lägenhet. Har annars hittat den lägenhet jag helst vill ha. En bostadsrätt på 74 kvm, inglasad balkong, asfint kök, parkettgolv i alla rum... allt till det eminenta priset av 895 000 svenska kronor. Och där lär ju inte budgivningen stanna. Så det lägger vi nog ner.

Ska även kolla på lite andra bostäder nästa vecka. De ligger lite närmre där vi bor idag, vilket är ett plus då vi trivs väldigt bra i vår hood. Lägenheten imorgon ligger på andra sidan stan. Det talar emot den.

Till solen, någon?

Nu är det höst. Vilket ju i sig är mysigt och trivsamt. Man får tända ljus, krypa upp i soffan med en filt över sig och läsa bra böcker och dricka varma drycker. Trevligt! Men jag är inte en höst- och vintermänniska. Det är okej ännu så länge, men jag vet att i november, när det är grått och trist, löven har fallit av träden, och det blåser orkan varje dag i min kära stad, då vill jag helst bort. Gärna till en trevlig strand där solen skiner och man blir varm igen. Så, nån som vill boka in en resa till solen med mig?

När jag ändå är inne på höst-snack. En sak som förundrat mig såhär i sensommartider är att många är så otroligt snabba med att dra på sig hela skor, tjocka tröjor och jackor. Detta trots att, det så sent som förra veckan, var 22 grader varmt ute och hur soligt och fint som helst. Förstår det inte! Behöver ju inte ta ut hösten i förskott.

Snällast i världen

Idag gjorde min kära sambo en sak som gjorde mig så glad. Eftersom jag jobbar ikväll så bad jag honom programmera in Desperate Housewives, som ju börjar ikväll igen, innan han körde till träningen. Japp, det fixar jag sa han. Sen åkte han och spelade golf med sina jobbpolare. Kl 19 ringde han och sa att han glömt programmera videon innan han körde. Gaahh! "Men jag är på väg hem för att fixa det." Världens snällaste kärlek körde från golfbanan 40 minuter innan träningen började och sen tillbaka igen (då träningen sker precis brevid golfbanan). Bara för att jag skulle få se mitt favvo-progam! 4 mil extra för min skull. Puss till honom!

Referensångest

Igår på intervju på Manpower frågade den trevliga intervju-tjejen efter mina referenser. Jag angav då min nuvarande chef och min f.d chef. "Du kan ju varsko dem så att de vet att vi kommer höra av oss", sa intervju-tjejen. Javisst! Men usch! Tänk om de inte alls säger snälla saker om mig. Tänk om de säger att jag är en ineffektiv medarbetare som bara läser bloggar dagarna i ända. Det är ju inte helt osant. Gaah!! Måste göra lite nytta.

Salta pinnar och Hemliga pappan

Har jobbat på riktigt bra idag och hjälpt massa folk med diverse meningslösa problem. Nu tar jag mig därför en välförtjänt paus med salta pinnar och lite trevliga bloggar. Upptäckte Hemliga pappan idag, och har snart läst allt han skrivit. En helt underbar blogg där han beskriver livet med sin nyfödda dotter Karin. Han är verkligen en briljant skribent som berör med sina vackra berättelser. Läs!

Fick för övrigt en perfekt start på dagen med en underbar promenad i kall höstluft med sol från en klarblå himmel. Och havet låg stilla, så stilla. Mina promenader i sånt underbart väder utgör favoritstunder i livet. Hade helst av allt velat ta ett morgondopp... men saknade badkläder. Mötte även gladiator-Raptor ute på morgonpromenad. Vilket fick mig att tänka på en dag i somras då jag cyklade förbi honom när han var ute och spatserade i sina superkorta shorts. Har aldrig sett så välvaxade, blänkande manliga lår i hela mitt liv. Har inte ens sett så välvaxande, blänkande kvinnliga lår i hela mitt liv. En sann prestation måste jag ju säga.

Idag finns det två födelsedagsbarn att fira. Min systerdotter Maja fyller 6 år och vännen Helena fyller 25! Hurra hurra!

Manpower

Intervjun gick bra. Lön diskuterades inte ens, så därför var det ju lätt att undvika samma miss som sist. Intervjun gällde inget speciellt jobb utan var en mer allmän intervju, just in case dom får in ett jobb som passar mig. Himla trevlig tjej som intervjuade mig förresten. Gammal Växjö-student som kände Elin. Så nu har man en fot inne där!

Det är nog det som gäller nu, att slänga in sina fötter lite varstans och fixa bra kontakter. Puh, blir trött bara jag tänker på det. Gäller att man inte tröttnar på sig själv på vägen. Lätt hänt när man ska promota sig själv och visa sitt allra bästa jag hela tiden. Sanningen är ju den att man inte är asbäst och astrevlig hela tiden. Tur att jag har så mycket tid för mig själv nu så att jag kan vara otrevlig och obra när ingen annan är i närheten. Då räknas det ju inte!

2:a intervjun

Ska vara på Manpower om 40 minuter och marknadsföra mig. Lovar att inte göra om lönetabben. Ciao!

Spindlar

Har precis putsat fönstrena. En syssla som jag egentligen tycker är helt okej. Men absolut inte denna tiden på året, spindeltiden. Det sitter massor av läskiga spindlar utanför och på våra fönster och när man öppnar upp dom (inåt givetvis) trillar det alltid in ett gäng. Uhh! Don't like! Så nu lär det ju hällregna imorgon, i allafall om man är skrockfull (vilket jag egentligen inte är). För så många spindlar dödade jag. Brukar suga upp dom med dammsugaren, väldigt effektivt (och ja, jag vet att dom bygger bo där inne eller att det kommer krypa ut en muterad jättespindel snart) men idag kände jag mig stark så jag tog dom med ett papper.

Kardinalfelet med stort K

Igår var vi ( vi= jag och min sambo. Om det mot all förmodan finns någon som läser min blogg som inte känner mig och därmed inte vet vilka "vi" är) på fest hos några kompisar. Vi (alla på festen) kom då att prata om anställningsintervjun som jag var på i fredags. Dom ville veta hur det hade gått och vad intervjuarna hade sagt och så. Då kom vi in på lönen och kardinalfelet Allan som jag begick i samband med lönediskussionen. (Vet att jag skrev att intervjun gick bra, och det gjorde den, förutom just detta då).

På intervjun frågade dom vilka löneanspråk jag hade, eftersom jag inte angivit det i ansökan (vilket man skulle gjort). Ungefär så här gick diskussionen:

- Det är svårt för mig att bedömma hur pass kvalificerad tjänsten är och vilket ansvar den innebär. Det vet ni bättre än jag. Så vad har ni tänkt er?, frågar jag mannen på intervjun.

- Nja, vad tjänar du idag, frågar mannen.

- Haha, ja det är inte mycket, säger jag. (Vill inte behöva avslöja min pissiga skitlön)

- Ja, men jag är bara nyfiken.

- Ja, ok. Jag tjänar 16.000, säger jag då. (Överdriver ändå med några hundralappar och suckar inombords över att jag inte sa åtminstone 18. Inte så att dom kommer kontrollera hur mycket jag tjänar ju.)

- Oj, är det så dåligt på kundtjänst, säger mannen.

- Ja, men det går ju inte riktigt att jämföra med denna tjänsten, säger tjejen på intervjun.

- Nej, det är klart. Det gör det ju inte, säger mannen. Så, vad tänker du dig? (Han vill alltså inte vara först med att föreslå en siffra... damn!)

- Ja, jag skulle bli jättenöjd med 22.000 och om jag fick 25.000 skulle jag blir otroligt glad, sa jag. Men jag skulle kunna ta mindre också, just för att jobbet verkar så spännande.

Varför?! Varför sa jag så?! Fel fel fel, Stina! Inte "jättenöjd med 22.000" och "skulle kunna nöja mig med mindre". Jag skulle vilja ha minst 22.000 om jag fick jobbet. Det hade vart bättre att säga så. Nu tror dom ju att "aha, hon är inte bättre än typ 20 eftersom hon sa så. Då kanske hon inte är så bra". Eller?

- Nja, säger mannen. 25 är nog inte realistiskt. 22 är nog mer i närheten.

- Okej, säger jag.

Nu är det bara att hoppas att dom, om jag får jobbet, inte fäste så stor uppmärksamhet i min kardinalmässiga felsägelse. Fattar inte hur jag kunde säga att jag skulle nöja mig med mindre. Det är ju så man absolut inte ska säga i en löneförhandling eller på en intervju. Så himla fel! Och så sitter jag här och är missnöjd med min skitlön. Inte så konstigt att jag inte har mer betalt om jag inte är bättre än så på att förhandla.

Anledningen till att jag sa så var ju för att jag så gärna vill ha jobbet. Och sanningen är att jag skulle ta det för 18.000 också. Just för att det verkar så kul och för att det vore en jättebra merit. Men det behöver ju inte dom veta!

Men man lär så länge man lever. Och övning ger färdighet. Och allt vad det heter. Ska bita mig själv jättehårt i tungan nästa gång jag går på intervju och är på väg att säga nåt liknande. Man ska inte undevärdera sig själv och hur mycket man är värd. Det vet ju alla! Varför säger man ändå så korkade saker i viktiga lägen? Typisk tjejgrej!

Prestationsångest

På jobbet igen och gör som vanligt väldigt lite nytta. Jag hittar nya bloggar hela tiden som jag bara måste läsa. Och när jag väl hittat en som verkar kul, intressant, spännande, välskriven, fängslande... ja då vill jag ju läsa hela bloggen och börja från början. Det kan betyda ett inlägg om dagen sen i april. Detta tar ju sin lilla tid att plöja igenom. Hoppas aldrig min chef kommer läsa här!

Jag är så faschinerad av alla männsikor som delar med sig av sina liv och låter andra ta del av deras bekymmer, glädjeämnen och sorger. Via Sigges blogg hittade jag en kvinna som skrivit om Saker som jag och min sambo tyckte olika om. Läs!

Snubblade även över ett annorlunda personlighetstest. Jag blev Alice Bah! Helt otippat. Vem blir du?!

Får sån prestationsångest när jag läser andras bloggar som är så intressanta. Jag är en helt vanlig person med ett helt vanligt liv (vilket ju visserligen många andra också är), och inte alls speciellt intressant. Men frågan är vad som är intressant egentligen? För vem och varför? Mina tankar är minst lika intressanta som någon annans egentligen. Allas tankar är intressant just för att de är unika och individuella, och de finns där djupt inne i varje person men dryftas kanske inte så ofta. Men jag känner att jag är lite för feg för att dela med mig av mina allra innersta tankar, som ju hade kunnat göra denna bloggen mer spännande. Istället håller jag mig till ett ganska ytligt bloggande. Ofarligt! Kanske vågar jag mig på att dela med mig av mina intressanta tankar snart. Håll utkik!